I förra veckan uppmärksammade SVT's program Go' Kväll att Banketten släppts på dvd (de gillade dessutom den - såklart). Bra SVT! Här kan man titta på klippet (7:02 in i programmet).
onsdag 8 december 2010
måndag 29 november 2010
1 december - en riktigt bra Ekmandag
1 december blir en härlig Ekmandag! Då inträffar nämligen två trevliga saker med anknytning till Hasse Ekman.Trevlig sak nummer 1:
Stig Järrel, 100 år, hyllas på Filmhuset. Två av Stigs filmer visas; Fram för lilla Märta, 1945 och Lågor i dunklet, 1942. Hasse har regisserat båda filmerna! Stigs dotter Jette Kjaer Thorson inleder den första filmen. Ekmansällskapet finns naturligtvis på plats!
Stig Järrel, 100 år, hyllas på Filmhuset. Två av Stigs filmer visas; Fram för lilla Märta, 1945 och Lågor i dunklet, 1942. Hasse har regisserat båda filmerna! Stigs dotter Jette Kjaer Thorson inleder den första filmen. Ekmansällskapet finns naturligtvis på plats!
Trevlig sak nummer 2:
Hasse Ekmans film Banketten från 1948 släpps på dvd. Hurra hurra! Det är åter igen Studio S som står för utgivningen.
fredag 22 oktober 2010
Ekman i Hedvig Eleonora!
Lördag 23 oktober är det Kulturnatt i Hedvig Eleonora Kyrka i Stockholm.
En unik chans att uppleva magnifik filmkonst med storslaget orgelackompanjemang i grandios kyrka!
Klassikern Faust, här skildrad av mästaren F.W. Murnau, bjuder på den ständigt aktuella kampen mellan ljus och mörker.
Filmatiseringen innehåller många imponerande scener och en av Sveriges absolut största stjärna Gösta Ekman (d.ä.) spelar huvudrollen!
Observera att det bara är första delen av filmen som visas.
...
En liten men mustig introduktion av filmen kommer också att hållas, där man bland annat kommer få veta vilken roll just Hedvig Eleonora kyrka haft i Gösta Ekmans (d.ä.) liv.
Filmvisningen är en av flera spännande programpunkter i Kulturnatten i Hedvig Eleonora Kyrka.
Hela programmet:
18.00 - Klockspelskonsert.
18.30- Stina Ekblad läser dikter av Tomas Tranströmer.
19.30- Hovsångerskan Hillevi Martinpelto sjunger Schubert och Caccini.
20.30- Inger Edelfeldt och präst Håkan Holmlund håller författargudtjänst.
21.30 - Faust del 1. ackompanjeras av Ulf Norberg på orgel. Introduktion; Clara Gustavsson,Ekmansällskapet.
23.00 - Samtal mellan konstnären Anna Odell och präst Peter Johansson
24.00 - Gregoriansk klostersång med Vox Archangeli.
Kom och gå som en vill! Fika till försäljning!
Fri Entré!
En unik chans att uppleva magnifik filmkonst med storslaget orgelackompanjemang i grandios kyrka!
Klassikern Faust, här skildrad av mästaren F.W. Murnau, bjuder på den ständigt aktuella kampen mellan ljus och mörker.
Filmatiseringen innehåller många imponerande scener och en av Sveriges absolut största stjärna Gösta Ekman (d.ä.) spelar huvudrollen!
Observera att det bara är första delen av filmen som visas.
...
En liten men mustig introduktion av filmen kommer också att hållas, där man bland annat kommer få veta vilken roll just Hedvig Eleonora kyrka haft i Gösta Ekmans (d.ä.) liv.
Filmvisningen är en av flera spännande programpunkter i Kulturnatten i Hedvig Eleonora Kyrka.
Hela programmet:
18.00 - Klockspelskonsert.
18.30- Stina Ekblad läser dikter av Tomas Tranströmer.
19.30- Hovsångerskan Hillevi Martinpelto sjunger Schubert och Caccini.
20.30- Inger Edelfeldt och präst Håkan Holmlund håller författargudtjänst.
21.30 - Faust del 1. ackompanjeras av Ulf Norberg på orgel. Introduktion; Clara Gustavsson,Ekmansällskapet.
23.00 - Samtal mellan konstnären Anna Odell och präst Peter Johansson
24.00 - Gregoriansk klostersång med Vox Archangeli.
Kom och gå som en vill! Fika till försäljning!
Fri Entré!
lördag 28 augusti 2010
Filmstadens dag
Missa inte Filmstadens dag söndag 29 augusti! Vid 15-snåret blir det Filmhistorisk allsång med representanter från Ekmansällskapet och TOFS (Thor Modéen Sällskapet). Temat för dagen är 50-tal, och förutom allsång så kan man bli stylad i 50-tals frisyr, lyssna på Cookies and Beans, hitta fina 50-talsprylar och mycket mer. Kika in hos arrangörerna Filmstadens Kultur för mer info.
torsdag 1 april 2010
Hasse Ekmans filmer i New York
16 april - 4 maj anordar Film Society of Lincoln Center tillsammans med Filminstitutet och Svenska Institutet evenemanget Northern Exposures: Social Change and Sexuality in Swedish Cinema, 1913-2010. Ingmar Bergman är förstås oundvikligt men här vill man även visa New York-publiken andra regissörer, såsom Gustav Molander, Arne Mattson och Hasse Ekman (hurra!). De tre filmer av Hasse som kommer att visas är Changing Trains, The Banquet och The Girl with Hyacinths (alltså Ombyte av tåg, Banketten och Flicka och hyacinter). Förutom dessa finns det alltså ett digert filmprogram med titlar som Ingeborg Holm, Norrtullsligan, Bara en mor, Doktor Glas, Ett brott och Fröken Julie.
Tittar man på hur Hasse och hans filmer beskrivs inför Northern Exposures så verkar omdömet vara i mycket positiva ordalag, vilket ju naturligtvis glädjer oss! Så här skriver man på evenemangets sida:
Ombyte av tåg:
Hailing from a great theatrical and film family—his father Gösta Ekman had played Faust in Murnau’s film—Hasse Ekman leapt to prominence in the Forties with a string of popular and critical hits. Still a great popular favorite, Changing Trains tells the story of a young actress (Sonja Wigert) who meets a lost love (played by Ekman himself) while waiting at the train station. Years before, the woman had abandoned him to seek love in the arms of suave matinee idol (the irrepressible Georg Rydeberg); now it seems the years have taught her a few things about how it feels to be abandoned. Ekman was a great admirer of Orson Welles, as seen in his use of voiceover and fractured time frames.
Banketten:
With his 60th birthday approaching, Jacob Cotten, a rich, successful banker, reflects on the failures of his life, especially with regards to his children. He would like to leave his business to one of his two sons, but one is a socialist and the other a high-living, irresponsible cad. A searing social critique of a materially-driven society, The Banquet led a wave of late-Forties films that attacked the remnants of Swedish aristocracy, decrying its corruption in works ranging from thrillers to melodramas to comedies. As always, Ekman elicits terrific performances from his cast; Ekman himself plays Hugo, trapped in a loveless marriage with Cotten’s daughter Vica (played by Eva Henning, Ekman’s then-wife).
Flicka och hyacinter:
Universally cited as one of the greatest Swedish films, this remarkable Citizen Kane–like investigation traces the motives behind the suicide of Dagmar, a wan, mysterious young woman (played beautifully by Eva Henning). Puzzled by her death, her neighbors Anders and Britt (Ulf Palme and Birgit Tengroth) start looking into the possible causes for her death; they interview Dagmar’s circle, from the drunken artist Körner (Anders Ek, terrific) to the haughty actress Gullan (Marianne Löfgren) to her gruff former husband, Capt. Brink (Keve Hjelm). Yet in the shadows lurks a certain “Alex,” whose love letters to Dagmar were a cause for the break-up of her marriage.
Trevlig filmtittning önskar vi New York-publiken. Hoppas detta bara är början på kommande utländsk uppmärksamhet kring Hasses filmer.
(Tack till bloggen Fredrik On Film som uppmärksammade evenemanget)
Tittar man på hur Hasse och hans filmer beskrivs inför Northern Exposures så verkar omdömet vara i mycket positiva ordalag, vilket ju naturligtvis glädjer oss! Så här skriver man på evenemangets sida:
Ombyte av tåg:
Hailing from a great theatrical and film family—his father Gösta Ekman had played Faust in Murnau’s film—Hasse Ekman leapt to prominence in the Forties with a string of popular and critical hits. Still a great popular favorite, Changing Trains tells the story of a young actress (Sonja Wigert) who meets a lost love (played by Ekman himself) while waiting at the train station. Years before, the woman had abandoned him to seek love in the arms of suave matinee idol (the irrepressible Georg Rydeberg); now it seems the years have taught her a few things about how it feels to be abandoned. Ekman was a great admirer of Orson Welles, as seen in his use of voiceover and fractured time frames.
Banketten:
With his 60th birthday approaching, Jacob Cotten, a rich, successful banker, reflects on the failures of his life, especially with regards to his children. He would like to leave his business to one of his two sons, but one is a socialist and the other a high-living, irresponsible cad. A searing social critique of a materially-driven society, The Banquet led a wave of late-Forties films that attacked the remnants of Swedish aristocracy, decrying its corruption in works ranging from thrillers to melodramas to comedies. As always, Ekman elicits terrific performances from his cast; Ekman himself plays Hugo, trapped in a loveless marriage with Cotten’s daughter Vica (played by Eva Henning, Ekman’s then-wife).
Flicka och hyacinter:
Universally cited as one of the greatest Swedish films, this remarkable Citizen Kane–like investigation traces the motives behind the suicide of Dagmar, a wan, mysterious young woman (played beautifully by Eva Henning). Puzzled by her death, her neighbors Anders and Britt (Ulf Palme and Birgit Tengroth) start looking into the possible causes for her death; they interview Dagmar’s circle, from the drunken artist Körner (Anders Ek, terrific) to the haughty actress Gullan (Marianne Löfgren) to her gruff former husband, Capt. Brink (Keve Hjelm). Yet in the shadows lurks a certain “Alex,” whose love letters to Dagmar were a cause for the break-up of her marriage.
Trevlig filmtittning önskar vi New York-publiken. Hoppas detta bara är början på kommande utländsk uppmärksamhet kring Hasses filmer.
(Tack till bloggen Fredrik On Film som uppmärksammade evenemanget)
måndag 8 februari 2010
Grattis Stig Järrel; 100 år!
Idag skulle skådespelaren Stig Järrel ha fyllt 100 år. Hurra hurra! önskar Ekmansällskapet.
.
Om man idag nämner namnet Stig Järrel så kopplar de allra flesta honom till rollen som Caligula i Ingmar Bergmans Hets. Stig Järrel är med all rätt minnesvärd i denna rollprestation men faktum är att han är en av svensk films flitigaste skådespelare och har många andra roller att bli ihågkommen för.
.
Stig föddes med efternamnet Olsson 8 februari 1910 i Malmberget. Familjen till Stockholm och Stig kom att redan som litet barn att utveckla ett intresse för dikter och för att deklamera dessa för gäster som kom på besök i hemmet. Under sin skoltid på Södra Latin lärde han känna Alf Sjöberg som satte upp teaterpjäser där, som Stig medverkade i. Med påtryckning från Sjöberg sökte han till Dramatens elevskola och kom in där 1929. Han utsågs dock inte till premiärelev utan fick efter sin utbildning där söka engagemang vid andra scener. Hösten 1931, när han var klar med utbildningen på Dramaten tog han mod till sig. Han skulle söka plats hos den store Gösta Ekman! Stig begav sig iväg till Konserthuset där Gösta för närvarande huserade. Gösta var dock upptagen med att prova en frack/päls (uppgifterna går isär) och hänvisade Stig till Per Lindberg. Det exakt replikskiftet mellan Järrel och Lindberg skiljer sig lite åt när man läser om detta möte, men ungefär så här lät det:
.
Lindberg: vad heter ni?
Järrel: Stig Olsson Järrel.
Lindberg: Järrel? Ja det kanske kan vara nåt.
Lindberg: vad heter ni?
Järrel: Stig Olsson Järrel.
Lindberg: Järrel? Ja det kanske kan vara nåt.
.
Stig fick alltså plats hos kompanjonerna Ekman-Lindberg! Vilken lycka! Stig hade som pojke sett Gösta Ekman i pjäser på Svenska Teatern, vilket berörde honom mycket. Sin första roll hos Ekman blev i Köpenickkaptenen. Åren då han själv fick spela mot Gösta har Stig beskrivit som spännande. Det arbetades mycket intensivt och Stig och de andra skådespelarna kunde bli kallade till repetition efter kvällsföreställningen slut, men alla ställde upp och det fanns en fin
sammanhållning hos ensamblen.
Stig fick alltså plats hos kompanjonerna Ekman-Lindberg! Vilken lycka! Stig hade som pojke sett Gösta Ekman i pjäser på Svenska Teatern, vilket berörde honom mycket. Sin första roll hos Ekman blev i Köpenickkaptenen. Åren då han själv fick spela mot Gösta har Stig beskrivit som spännande. Det arbetades mycket intensivt och Stig och de andra skådespelarna kunde bli kallade till repetition efter kvällsföreställningen slut, men alla ställde upp och det fanns en fin
sammanhållning hos ensamblen.
.
Efter Ekmantiden följde engagemang hos bla. Blanchteatern och Nya teatern. Han började även medverka i filmer, vilka han senare inte var särskilt nöjd med. Den första film som Stig ville ”kännas vid” var Första divisionen. Stig sa senare ”Det var Hasse min vän som placerade mig som löjtnant Sperling”. Hasse, ja det var en annan Ekman det. Stig och Hasse hade tidigare lärt känna varandra och blivit goda vänner. Hasse har själv berättat om att Stig brukade vara hans ständige följeslagare när Hasse redan som 17-åring inmundigade kaffe och läsk på Stockholms nattklubbar. Stig och Hasse tyckte båda två om att studera folk och lära känna nya
människor.
Efter Ekmantiden följde engagemang hos bla. Blanchteatern och Nya teatern. Han började även medverka i filmer, vilka han senare inte var särskilt nöjd med. Den första film som Stig ville ”kännas vid” var Första divisionen. Stig sa senare ”Det var Hasse min vän som placerade mig som löjtnant Sperling”. Hasse, ja det var en annan Ekman det. Stig och Hasse hade tidigare lärt känna varandra och blivit goda vänner. Hasse har själv berättat om att Stig brukade vara hans ständige följeslagare när Hasse redan som 17-åring inmundigade kaffe och läsk på Stockholms nattklubbar. Stig och Hasse tyckte båda två om att studera folk och lära känna nya
människor.
.
Efter samarbetet med Första divisionen kom de två att göra många, många filmer tillsammans. 1942 gjorde Stig en roll i Hasse-filmen Lågor i dunklet, där man kan se en mycket mörk sida hos
skådespelaren i rollen som en lärare (och pyroman). Två år senare återfinns denna sida i porträttet av Caligula i Hets.
Efter samarbetet med Första divisionen kom de två att göra många, många filmer tillsammans. 1942 gjorde Stig en roll i Hasse-filmen Lågor i dunklet, där man kan se en mycket mörk sida hos
skådespelaren i rollen som en lärare (och pyroman). Två år senare återfinns denna sida i porträttet av Caligula i Hets.
.
Stig kom att medverka i mer än 130 filmer, han var alltså bland de flitigaste inom svensk film och som tidigare nämnts, en av de mest mångsidiga. Kanske kan man hoppas på att det var en smula inflytande från de där tidiga teateråren med Gösta Ekman som kom att påverka honom och senare samarbetet med Hasse Ekman, även han en mycket mångsidig man. Det är också intressant att se att två av tre av Stigs egna favoriter bland sina insatser har Ekmananknytning; Första divisionen och Fram för lilla Märta (den tredje var Hets).
.
Stig Järrel avled 1 juli 1998, 88 år gammal.
Stig Järrel avled 1 juli 1998, 88 år gammal.
.
Ekmansällskapet gillar Stig i bl.a: Fram för lilla Märta, Lågor i dunklet, Resan till dej, Sjunde himlen, Rasmus, Pontus och Toker samt Trolltider.
.
Grattis Stig!
.(Denna text är ett utdrag ur en längre text som är publicerad i Ekmanbladet, nr 2 2009.
Källor: Den vackra ankungen – Hasse Ekman, 1955 Jag – en gycklare - Stig Järrel, 1969 Artister - Jan Guillou & Jan Håkan Dahlström, 1979 I rampljuset - Stig Järrel, 1985 Järrel om Järrel (TV) www.sfi.se)
lördag 2 januari 2010
årtalsfrossa
Ett helt nytt år ligger framför oss, härligt! I och med att det nu har blivit 2010 så innebär det att det var:
50 år sen:
- Hasse Ekman regisserade, skrev manus till och medverkade i Kärlekens decimaler (premiär 12/9-60) och På en bänk i en park (19/12-60)
60 år sen:
- Hasse regisserade och skrev manus till Flicka och hyacinter (6/3- 50), Hjärter Knekt (även medverkan) (18/9-50) och Den vita katten (26/12-50)
70 år sen:
- Hasse regisserade Med dej i mina armar (9/11-40), skrev manus till Hjältar i gult och blått (16/12-40), Karl för sin hatt ( 24/8-40), Swing it magistern (21/12-40) och Med dej i mina armar, samt medverkade i Juninatten (3/4-40)
80 år sen:
- Gösta Ekman medverkade i För hennes skull (11/8-30)
90 år sen:
- Gösta Ekman medverkade i Bomben (9/2-20), Thora van Deken (15/3-20) Gyurkovicsarna (även manus)(20/9-20) och Familjens traditioner (6/12-20)
95 år sen:
- Hasse Ekman föddes (10/9-15)
120 år sen:
- Gösta Ekman föddes (28/12-90).
50 år sen:
- Hasse Ekman regisserade, skrev manus till och medverkade i Kärlekens decimaler (premiär 12/9-60) och På en bänk i en park (19/12-60)
60 år sen:
- Hasse regisserade och skrev manus till Flicka och hyacinter (6/3- 50), Hjärter Knekt (även medverkan) (18/9-50) och Den vita katten (26/12-50)
70 år sen:
- Hasse regisserade Med dej i mina armar (9/11-40), skrev manus till Hjältar i gult och blått (16/12-40), Karl för sin hatt ( 24/8-40), Swing it magistern (21/12-40) och Med dej i mina armar, samt medverkade i Juninatten (3/4-40)
80 år sen:
- Gösta Ekman medverkade i För hennes skull (11/8-30)
90 år sen:
- Gösta Ekman medverkade i Bomben (9/2-20), Thora van Deken (15/3-20) Gyurkovicsarna (även manus)(20/9-20) och Familjens traditioner (6/12-20)
95 år sen:
- Hasse Ekman föddes (10/9-15)
120 år sen:
- Gösta Ekman föddes (28/12-90).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
